Det ska faan vara hyresgäst
Det är klart att det är trevligt att äga sin bostad och ännu trevligare om man dessutom kan göra ett litet klipp på hela affären. Därför är det heller inte konstigt att antalet bostadsrättsföreningar ökar över hela landet. Men hur står det till med kompetensen i styrelsen för dessa föreningar?
De flesta ombildningar sker under god anda där intentionen hos alla är att öka trivseln i området där man bor och att samtidigt få mer att säga till om hur pengarna ska fördelas. I varje fall i den bästa av världar. Men ibland kan det gå väldigt snett.
När syftet för en ombildning i första hand är privatekonomisk för de som är drivande tycks en omvandling från hyresrätt till bostadsrätt ta fram det lägsta i människonaturen. Som ett levande exempel ur verkligheten i ett område någonstans i Sverige.
I ett höghusområde med dåligt rykte och en del sociala problem ville några ta saken i egna händer och se till att det blev lite ordning och reda. Åtminstone officiellt. Lösningen enligt dem var att om folk äger sina bostäder så skulle man vara mer benägen att värna sitt närområde. De inblandade själva insåg att de satt på ett guldägg med de bästa lägenheterna i det bästa läget.
Sagt och gjort. En massiv kampanj startade. Problemet för initiativtagarna var bara att många i själva verket aldrig skulle få råd att köpa sina lägenheter eller ens bli godkända av en bank för lån. Många insåg att just deras lägenhet aldrig skulle bli det attraktiva klippet. Och andra ville helt enkelt inte av personlig övertygelse delta i en omvandling. För dem var det helt ok och till och med önskvärt att vara hyresgäst.
Så den lilla bostadsrättsföreningen i blivande startade med en rejäl uppförsbacke. Men skam den som ger sig. Detta skulle bara bli verklighet. Genom att skrämma pensionärer om hur dåligt de skulle få det om de inte gick med på en ombildning så lyckades man skarpa ihop några röster till.
Tack vare att en av initiativtagarna av en händelse råkade ha en hel del av sina anställda också boende i området så kunde man skrapa till sig ytterligare några röster. Vem säger nej när chefen ger order?
De boende bombarderades med utskick om hur många som ville vara med i gänget och äga sin bostad. Siffror som givetvis var rena önsketänkandet radades upp och på det viset lyckades man locka över några till. Vem vill stå utanför ett utopia?
När inte detta visade sig vara tillräckligt vidtog man ytterligare åtgärder. De som av en obskyr anledning motsatte sig hela affären hängdes ut med namn på föreningens hemsida. Visserligen under rubriken: ”Vi som säger Ja”. Alltså kunde alla dra slutsatsen vilka nejsägarna var.
För de som fortfarande stod emot pressen följdes allt detta upp med hembesök. Inte bara en eller två gånger utan i en del fall så många som åtta hembesök gjordes inom loppet av två veckor. På det viset lyckades man skrapa till sig ytterligare några röster. Men fortfarande inte tillräckligt.
Så vad har då konsekvenserna av detta blivit? Jo ett bostadsområde där grannar ställts mot varandra och där tidigare god sämja bytts mot misstänksamhet och i vissa fall fiendskap. Flera har under hot och falska löften tvingats in i en framtidsinvestering som de i själva verket aldrig velat göra. En hel del kommer att upptäcka att glädjekalkylen från banken inte håller eftersom den bygger på det fenomenalt låga ränteläge vi haft en tid men som redan nu snabbt kommer att ändras. Och andra fasar för den dagen då de kommer att tvingas vara hyresgäster hos en bostadsförening som lyckats driva igenom en omvandling med maffiametoder.
Hur den slutliga omröstningen än faller ut så har en god sak förvandlats till en mardröm och det kommer bli svårt för den nya bostadsrättsföreningen att läka de sår som rivits upp under hela processen. Men å andra sidan kommer majoriteten av styrelsemedlemmarna inte finnas kvar om ett år för då har de sålt och dragit vidare.
|
Redaktionen 2010-06-02 12:31:08 |
|
|
| Veckans värstingar |
Veckans värsting: Den långa resan  Den längsta resan vi gör i våra liv är den mellan huvudet och hjärtat. Medkänsla och en önskan om att göra gott är ett säkert sätt att förkorta den restiden. Och många vill hjälpa till när människor världen över drabbas av krig, svält och naturkatastrofer. Nu senast i Haiti. Så finns det de som av någon obskyr anledning med gott samvete tycker att det är helt ok att ta från de fattiga och ge till de rika. Det vill säga till sig själva. En sorts modern Robin Hood princip. |
Veckans Värsting – Vårt personliga ansvar SJ har en jättesmart affärsidé. Man säljer biljetter för att sedan uppmana resenärer att de inte ska åka tåg för att det uppstått en situation som man inte kan råda över. Vilket i klartext betyder att du inte får pengarna tillbaka. |
Veckans Värsting: Westerberg möter Gud Gud och Djävulen kom till nummer 312 på listan över ännu levande människor men vars själar var i fara. I motsats till vad många tror finns ett intimt samarbete mellan himmel och helvete. Men det här var en svår nöt att knäcka. Girigheten har gjort honom tom och själen har försvunnit. |
Årets förvillare och inkvisitionen När man ska sammanställa årets anka är det inte svårt att hitta namn. Men på årets sista skälvande timmar stiger en oväntad kandidat fram. Vetenskap och Folkbildning har utnämnt fettdoktorn Annika Dahlqvist till årets förvillare. |
Veckan värsting - Vegetarisk fascism Vegetarianer har en otrolig förmåga att göra måltiden till ett Golgata. Det går inte att prata om väder och vind utan allt handlar om vad man stoppar i munnen och framförallt vad man inte ska stoppa i munnen. |
Veckans värsting - WHO urholkar demokratin På några få dagar blev en epidemi i Mexico en pandemi som satte skräck i hela världen. Och som ett brev på posten kom alla konspirationsteorier, innan trycksvärtan ens hade torkat från tidningarnas braskande rubriker. Skandalen inom WHO ger bara ytterligare bränsle till den brasan. |
Veckans värsting- Nej, jag vet ingenting! Kafka hade det inte så roligt och det har inte Maud Olofsson heller. Som en stinkande, äcklig surströmmingsburk har Vattenfall exploderat i hennes knä. Lukten sprider sig långt utanför Sveriges gränser och stackars Maudan försöker förtvivlat få oss att tro att hon som vanligt varit helt ovetande. |
Värstingen - Comhem i boxningsringen I Sverige vill vi gärna framstå som IT utvecklingens förlovade land, där alla sitter uppkopplade med de senaste finesserna. Så skulle det kanske kunna vara om det inte vore för leverantörerna av den nödvändiga tekniken där Comhem mer och mer framstår som den stora flodhästen. |
Veckans värstingar - Tack Angeles och Littorin Handläggarna på arbetsförmedlingen är degraderade till byråkratins grottekvarnar medan oseriösa kvacksalvare täljer guld med smörkniv genom att kränka arbetslösas rätt till ett meningsfullt och kompetent bemötande i sin svåra situation. |
Dansen kring Guldkalven Mellan 2007 och 2008 föll den amerikanska aktiemarknaden med 37 % och 2,6 miljoner amerikaner förlorade sina jobb. Den värsta krisen sedan andra världskriget har lämnat spår överallt i samhället utom på en punkt. |
|
Veckans värstingar - Bankernas Manor Farm Girighet är girighet, oavsett vilket politiskt eller ekonomiskt system man gömmer sig bakom. Därför är det lätt att se likheterna mellan gödsvinen i George Orwells bok "Djurfarmen" och vissa personer, nu levande. |
Veckans värstingar  ”Vart ska du gå”? ”Ut”! ”Men vi har ju ett viktigt möte”! Skiter väl jag i, jag ska träffa mina kompisar”. Det är inte den fjortonåriga dottern eller sonen som skriker åt dig i hallen med jackan på. Det är tre vuxna damer som tycker att det här med politiskt ansvar verkar alldeles för betungande och därför måste man ju få träffa kompisar då och då. |
Veckans Värsting - Pest eller kolera Världens mest överskattade bil som man antingen hatar eller älskar. Det är en bil som andas vilja men inte kunna, ungefär som en del småpåvar inom näringsliv och statliga bolag sneglar på de kriminella och jätterika på Stureplan. |
Föregå med gott exempel och sänk din lön Mats Jansson! SAS chefen Mats Jansson, är på stridshumör och vill sänka lönerna för kabinpersonal och piloter med 10-20 %. Göran Adenskog, från A-Management kräver i en krönika att SAS chefen ska föregå med gott exempel och sänka sin egen lön. |