Vad har monarkin för funktion när kungen inte har någon?
Denna fråga var aktuell under frihetstiden (1719–1772) då den svenska kungen var berövad nästan all makt. Trots det fortsatte monarkin att vara en förutsättning för att det politiska systemet skulle fungera.
Den bild av regenten som förmedlades genom dåtidens informationskanaler försökte dölja verkliga maktförhållanden. Riket styrdes egentligen av rådet och riksdagen men för befolkningen i stort fortsatte kungen att vara den enda legitima statsmakten. Detta visas i en ny bok av historikern Jonas Nordin.
Vid Karl XII:s död 1718 avskaffades det kungliga enväldet och den politiska makten överfördes till riksrådet och riksdagen. Trots detta fortsatte monarkin att vara en oumbärlig del av statsskicket.
Alla rådsherrar var adelsmän och de ansågs därför inte kunna företräda vanliga människors intressen. Därför var det tvungna att framställa kungen som den som egentligen styrde riket.
Med hjälp av ett varierande källmaterial och många tidigare opublicerade bilder visar Jonas Nordin hur fabricerad information om kungen spreds till undersåtarna.
Kampanjerna hade dock begränsad framgång då många genomskådade den bedrägliga bilden. Kungens höga anseende gjorde det svårt för rådet och regeringen att vinna erkännande som legitima statsorgan och ledare för landet. Ett bevis på det är den kungliga namnstämpeln som länge har betraktats som en symbol för statschefens maktlöshet under frihetstiden.
– I själva verket var namnstämpeln en bekräftelse på monarkins starka ställning eftersom rådets beslut saknade auktoritet om de inte bar kungens underskrift. Normalt användes namnstämpeln med kungens godkännande, säger Jonas Nordin.
Samtidigt som kungens reella makt kringskars ökade monarkins symboliska betydelse och genomslag i samhället. Under frihetstiden fick befolkningen veta mer om kungafamiljens offentliga och privata liv än någonsin tidigare och epoken såg några av de mest påkostade kungliga ceremonierna i Sveriges historia. Kungafamiljens angelägenheter blev en del av vanliga människors vardag.
Men hur kan man veta vad vanligt folk ansåg om kungen under 1700-talet?
– Genom rättegångshandlingar rörande majestätsförbrytelser har jag kunnat se vad vanliga undersåtar tyckte och tänkte om centrala politiska förhållanden under frihetstiden. Det är ett tidigare outnyttjat material som låter oss lyssna till folkliga opinioner i det förgångna, säger Jonas Nordin.
Jonas Nordin är docent i historia vid Stockholms universitet och verksam som forskare vid Kungl. biblioteket. Hans forskning för denna bok har finansierats av Vetenskapsrådet.
Bokens namn: Frihetstidens monarki. Konungamakt och offentlighet i 1700-talets Sverige, 368 s. Boken utges av Bokförlaget Atlantis.
|
|
|
| Boktips |
Det nödvändiga livselixiret Pocketboken är en del av vårt liv och vår vardag, enligt Pocketförlagets undersökning av svenskarnas pocketvanor. Många väljer att koppla av på ledigheten med läsning, men resultaten visar att pocketboken även följer med till jobbet, matbordet och toaletten. |
Dödsspiraler och änglaröster Att koppla av med en spännande deckare i hängmattan är något många ser fram emot på sommaren. Risken är att man går på gamla godingar och säkra kort men genren erbjuder ju så mycket mer. Här är några heta tips. |
|
Varför hör du inte vad jag säger? Om man lär sig att förstå mekanismerna bakom ett defensivt beteende kan man också förhindra att det uppstår. Om man tar bort orsaken till att en person går i försvarsställning behöver personen inte försvara någonting. |
Svensk forskare utmanar darwinismen och kreationismen Den svenske författaren och forskaren Carl Johan Calleman utmanar kreationismen och darwinismens idé om evolution i sin nya bok Vårt intelligenta universum. Han presenterar en revolutionerande hypotes som överbrygger klyftan mellan vetenskap och religion – den första fullständiga teorin om biologisk evolution sen Darwins dagar. |
Leda företag i kaos Nu är den här – boken som ger företagsledare kunskaper och verktyg för att få företagen att överleva perioder av oro och turbulens i den globala ekonomin. Kaos – Leda företag i turbulenta tider, skriven av Philip Kotler och John A Caslione, ges nu ut i svensk översättning på Liber förlag. |
Sveriges populäraste vardagsrum ”Kanske är Operabaren Sveriges populäraste vardagsrum. Ja, just vardagsrum. För det är påfallande ofta som stamgästerna använder uttrycket ’sitt vardagsrum’ när de beskriver denna vackra lokal". Ur förordet till boken "Vi ses på baren". |
Warren Buffett - En framgångssaga Per H Börjesson följer nu upp boken ”Så här kan alla svenskar bli miljonärer”, som hittills tryckts i över 50 000 exemplar, med den första boken på svenska om världens mest framgångsrika aktieplacerare Warren Buffett |
Hur gör vi för att minska våldet? Kanske genom att läsa årets mest nödvändiga bok. Om din hjärna skadas genom våld kommer ditt liv att förändras för alltid. Därför behöver ALLA veta, inte minst dagens ungdomar - vad det innebär att få en hjärnspark. |
Hemlöshet och människovärde Hur bibehåller man en känsla av människovärde när man är berövad alla konventionella förutsättningar för att vara vad man själv och andra betraktar som ”en anständig människa”? |
Ta makten över tiden Jag är så stressad! Jag hinner inte! Jag har inte tid! Visst känner vi alla igen oss och visst upplever många av oss att dygnets 24 timmar inte räcker till. |
Tusen svenska klassiker — det mesta om det bästa I tre år har Jan Gradvall, Björn Nordström, Ulf Nordström och Annina Rabe rotat i minnet och grävt i arkiv, stött och blött och vänt och vridit - och tagit fram en lista på exakt tusen svenska klassiker. |
Kommisarie Wallander är tillbaka! En vinterdag 2008 försvinner en pensionerad hög marinofficer under sin dagliga promenad i Lilljansskogen. För Kurt Wallander blir det en personlig fråga av högsta rang. |
”Snacka om kaos!” ”Snacka om kaos!” Är en viktig bok om att våga prata om problem. Missbruk, stölder, slagsmål, olyckor, rymningar och skolbråk... Via myndighets- och dagboksanteckningar får du följa en ung tjejs tidvis kaotiska tonårstid. |
Maffian som lärande organisation I sin bok ”Från Pablo till Obama” presenterar Michael Kenney en intressant teori om hur det kommer sig att den organiserade brottsligheten och terrorister oftast ligger ett steg före myndigheternas strategier för att bekämpa dem. |
Den farliga smittan Patrik och Britta Wahren har sammanställt forskningen om pandemier och svininfluensa i boken: Framtidens farliga smitta |
Så ordnar du den perfekta hjulsemestern
