8 miljoner ton metan läcker ut i atmosfären 
Den kraftfulla växthusgasen metan släpps nu ut i atmosfären från ett område av de Östsibiriska grundhaven som motsvarar mer än fyra gånger Sveriges yta.
Permafrost i havsbotten har tidigare antagits fungera som ett effektivt lock för den enorma mängd metan i området som om den frisläpptes skulle kunna leda till en abrupt global klimatuppvärmning. I en omfattande studie i denna veckas nummer av tidskriften Science författad av forskare vid ryska vetenskapsakademien, universitet i Alaska, USA och Örjan Gustafsson vid Stockholms Universitet visas att havsområdet nu årligen läcker 8 miljoner ton metan till atmosfären.
Det nuvarande flödet är lika mycket som tidigare har antagits gälla för hela Världshavet men utgör i dagsläget ingen akut förändring av atmosfärens metanbalans.
Den rysk-svenska forskningsexpeditionen International Siberian Shelf Study (ISSS) som genomfördes för ett drygt år sedan är den mest omfattande hitills i de svårtillgängliga och dåligt utforskade farvattnen utanför nordöstra Sibirien, detta trots att de utgör världens största kusthav.
Klimatmodeller föreslår att en ökning av atmosfärens metanmängd motsvarande bara en procent av det som uppskattas finnas i dessa frusna havsbottnar skulle vara tillräckligt för att orsaka en stark klimatuppvärmning. Tidigare perioder av snabba klimatuppvärmningar i jordens geologiska historia har satts i samband med plötsliga utsläpp av metan från grunda havsbottnar.
Under ISSS genomfördes mätningar av metan i havsbotten, på olika djup i havsvattnet och i den överliggande luften på över ett hundra platser. Kombinerat med mätningar från tidigare expeditioner under ledning av de ryska ledarna av studien Natalia Shakhova och Igor Semiletov visar studien att metanhalten i havsvattnet är förhöjd i 80% av bottenproverna och i över hälften av ytvattenproverna och luftproverna.
I områden med halter upp till 100 gånger över naturlig bakgrund dokumenterade man under ISSS med seismiska instrument och ekolod förekomsten av metanskorstenar på havsbotten och fält med metanbubblor i vattnet som steg så snabbt ända till havsytan att metanet inte hann lösas upp i havsvattnet.
Östsibiriska grundhaven är en förlängning av den sibiriska tundran som översvämmades då glaciärer smälte och havsnivån steg vid slutet av istiden. Upptiningen av permafrosten i havsbotten kan till största delen antas bero på naturliga orsaker, som geotermisk värme underifrån (genom sprickor i jordens skorpa) och havsvatten ovanifrån som pågått under 5000-8000 år sedan permafrosten översvämmades säger Örjan Gustafsson, professor i biogeokemi vid Stockholms universitet, ledare ombord för den svenska ISSS delegationen och en av författarna till artikeln. Och menar att det ännu inte finns någon anledning till oro.
|
|
|
| Miljö |
Miljö avgör valet I skuggan av alla valslogans om skattesänkningar, skolpolitik och välfärden har ett nytt område dykt upp för politikerna att ha huggsexa om. Något överraskande verkar det som, så har svenska folket sagt sitt. Det är miljön och vår gemensamma framtid på jorden som är det viktigaste. |
|
|
Sol vind och vatten Den framtida energin bör komma från solen. Det tycker i alla fall kvinnorna i en TNS-Sifoundersökning som gjorts på uppdrag av Telge Energi. Männen tror mer på vattenkraft. |
"Rännstensolja" "Rännstensolja" - en motbjudande soppa som hämtas från avloppssystemet och från restaurangernas bakdörrar. Denna återvunna matolja, som används på många snabbmatställen runt om i Kina, är landets senaste matskandal. |
Vem bryr sig...... Att hundratalet arter försvinner varje dag på grund av människans påverkan på miljön är ingenting som oroar företagsledare i väst medan deras kollegor i Afrika och Latinamerika ser förlusterna av vårt naturkapital som en högt prioriterad fråga. |
Från havsplast till dammsugare I Stilla havet finns världens största flytande öar av plastskräp. En del av dessa områden är till och med större än delstaten Texas. Samtidigt är det brist på plast som kan återvinnas för att tillverka gröna hushållsapparater. |
Solenergi till alla Snart kommer ett nytt EU-direktiv med krav på att alla byggnader från och med år 2020 ska vara närapå nollenergihus, alltså att byggnaderna själva ska producera lika mycket energi som de gör av med. |
Med Kinatåg och rörpost mot framtiden Under mer än en vecka stoppade knappt synbara askpartiklar flygtrafiken i Europa. Aldrig har det hänt att Europas luftrum varit avstängt under en så lång tid. Och osäkerheten kvarstår, flera flygplatser har tvingats stänga återigen vid flera tillfällen. |
Mångfald med nya dimensioner En groda utan lungor, en kärlekskrank snigel som skjuter hormonpilar mot sin partner och världens största insekt. Det är några av de 123 nya arter som upptäckts av forskarna i de tropiska regnskogarna i hjärtat av Borneo. |
Isländsk vulkanaska i Sverige – en gång vart tusende år Vulkanutbrott är ingen ovanlig företeelse på Island, med det är ovanligt att så stora delar av Europa påverkas. Ett exempel är dock Lakis utbrott 1783-84 då en ”torr dimma” med svaveldioxid spreds över Europa och orsakade missväxt och tusentals dödsfall i Europa under vintern 1784 |
7 tips för bättre arbetsmiljö i det mobila kontoret Det mobila kontoret blir verklighet för allt fler. Tack vare laptops kan vi jobba var som helst och när som helst. Det finns dock ett par saker att tänka på för att arbetsmiljön ska bli så optimal som möjligt, även för dig som har kontoret på fickan. |
|
Vägra blåfenad tonfisk Framtiden för den utrotningshotade blåfenade tonfisken är nu mycket kritisk. Trots ett starkt vetenskapligt stöd och en växande politisk vilja att införa handelsförbud mot blåfenad tonfisk förlorades omröstningen för ett handelsförbud. |
Spela med miljön som insats Precis när du trodde att du hade läst och hört allt så släpper KTH energispelet Carbonopoly. Utformat som ett klassiskt brädspel ska Carbonopoly förmedla kunskap inom energi och teknik på ett roligt sätt. |
Förmågan att tolerera fiender påverkar evolutionen Stanna och slåss, eller fly? Det brukar vara alternativen som ett offer har att välja på, då det blir attackerat av en fiende. Två forskare från Lunds universitet har nu sammanställt olika exempel från djurvärlden där offret använder sig av en annan möjlighet |
Så ordnar du den perfekta hjulsemestern
