En fisk är inte alltid en fisk
Det är sedan tidigare känt att fusk förekommer inom fiskerinäring. En okänd andel av den fisk vi äter är inte vad den påstås vara, därför undersöker FAO hur kriminaltekniska metoder kan användas för att komma till rätta med problemet. Fusk kan omfatta felaktigheter inom märkning, fångstplats eller fångstmetoder.
Att identifiera obearbetad fisk är vanligtvis ganska lätt, säger Michele Kuruc som arbetar på FAO:s avdelning för fiske och vattenbruk. ”Problemet idag är att fisk och skaldjur transporteras till länder där man inte känner till arterna. I och med att industrin internationaliserats är det vanligt att fiskprodukterna bearbetas på flytande fabriker innan de kommer till hamnen. Fisken som myndigheterna inspekterar ser därför inte ut som den gjorde i havet” tillägger Kuruc.
I bland kan en inspektör sakna tillräcklig kompetens för att kunna identifiera en fisk korrekt. Skrivfel eller medvetet fusk från fiskare och fiskhandlare som vill kringgå restriktioner eller skatter kan leda till att en fisk förväxlas med en annan.
Enligt Kuruc använder sig de som är inblandade i IUU-fiske (olagligt, orapporterat och oreglerat fiske) av olika metoder för att dölja de illegala aktiviteterna och för att få sina olagliga varor in på marknaden. Vidare menar hon att falska produkter och användning av felaktiga etiketter och dokument ofta används för att transportera och marknadsföra produkterna olagligt.
Resultatet av detta är att en okänd andel fisk och skaldjur som säljs i affärerna inte är vad det påstås vara.
Dagens konsumenter är medvetna om fisk och skaldjurs positiva inverkan på hälsan, men är även angelägna om att fisken de äter har fångats eller odlats på ett ansvarsfullt sätt och att den inte innehåller skadliga ämnen.
De senaste åren har flera stora matvarukedjor kommit överens om att endast sälja fisk och skaldjur som är hållbart certifierade. I januari 2010 införde världens största fiskemarknad, EU, ett antal lagar vilka syftade till att hindra importen av fisk som odlats eller fiskats illegalt.
Så mycket som 110 miljoner ton fisk och skaldjur konsumeras i världen varje år och internationell fiskhandel värderas till 86 miljarder dollar per år. Fisket skapar arbetstillfällen för många och är dessutom en viktig inkomstkälla för ett flertal utvecklingsländer. I dessa länder återfinns en stor del av fiskevattnen som förser västvärlden med fisk och skaldjur.
Fiskebeståndens oroväckande tillstånd har lett till noggrannare kontroll över var fisket sker och vart fisken exporteras.
Kriminaltekniska metoder som använder kunskap inom genetik och kemi används redan i vissa länder för att övervaka och kontrollera andra typer av produkter. FAO har nyligen sammankallat till en workshop för experter, inspektörer, statstjänstemän, forskare och akademiker för att diskutera hur kontrollen och övervakningen av fisket kan utvecklas.
- Vi är intresserade av att främja en ökad användning av befintliga kriminaltekniska metoder, särskilt i utvecklingsländer. Vissa länder har redan framgångsrikt använt sig av olika kriminaltekniska metoder i utredningar och rättsfall, men inom fiskerinäringen är inte medvetenheten om möjligheten att tillämpa kriminalteknik för övervakning och kontroll lika stor, framhåller Kuruc.
Med DNA analyser kan man bestämma fiskart och med kemiska prover från fiskars öronben kan näringsämnen fastställa och precisera i vilken region de är fångade.
”Vi måste gå utanför de gängse metoderna i den här frågan, då vi kan vara säkra på att de som bedriver IUU - fiske redan ligger steget före. En workshopdeltagare berättade om ett gäng som fällts för olaga fiskeriverksamhet, de hade erkänt att de lärt sig tekniker för att förstöra bevismaterial genom att titta på CSI Miami” tillägger Kuruc.
|
|
|
| Miljö |
Miljö avgör valet I skuggan av alla valslogans om skattesänkningar, skolpolitik och välfärden har ett nytt område dykt upp för politikerna att ha huggsexa om. Något överraskande verkar det som, så har svenska folket sagt sitt. Det är miljön och vår gemensamma framtid på jorden som är det viktigaste. |
|
|
Sol vind och vatten Den framtida energin bör komma från solen. Det tycker i alla fall kvinnorna i en TNS-Sifoundersökning som gjorts på uppdrag av Telge Energi. Männen tror mer på vattenkraft. |
"Rännstensolja" "Rännstensolja" - en motbjudande soppa som hämtas från avloppssystemet och från restaurangernas bakdörrar. Denna återvunna matolja, som används på många snabbmatställen runt om i Kina, är landets senaste matskandal. |
Vem bryr sig...... Att hundratalet arter försvinner varje dag på grund av människans påverkan på miljön är ingenting som oroar företagsledare i väst medan deras kollegor i Afrika och Latinamerika ser förlusterna av vårt naturkapital som en högt prioriterad fråga. |
Från havsplast till dammsugare I Stilla havet finns världens största flytande öar av plastskräp. En del av dessa områden är till och med större än delstaten Texas. Samtidigt är det brist på plast som kan återvinnas för att tillverka gröna hushållsapparater. |
Solenergi till alla Snart kommer ett nytt EU-direktiv med krav på att alla byggnader från och med år 2020 ska vara närapå nollenergihus, alltså att byggnaderna själva ska producera lika mycket energi som de gör av med. |
Med Kinatåg och rörpost mot framtiden Under mer än en vecka stoppade knappt synbara askpartiklar flygtrafiken i Europa. Aldrig har det hänt att Europas luftrum varit avstängt under en så lång tid. Och osäkerheten kvarstår, flera flygplatser har tvingats stänga återigen vid flera tillfällen. |
Mångfald med nya dimensioner En groda utan lungor, en kärlekskrank snigel som skjuter hormonpilar mot sin partner och världens största insekt. Det är några av de 123 nya arter som upptäckts av forskarna i de tropiska regnskogarna i hjärtat av Borneo. |
Isländsk vulkanaska i Sverige – en gång vart tusende år Vulkanutbrott är ingen ovanlig företeelse på Island, med det är ovanligt att så stora delar av Europa påverkas. Ett exempel är dock Lakis utbrott 1783-84 då en ”torr dimma” med svaveldioxid spreds över Europa och orsakade missväxt och tusentals dödsfall i Europa under vintern 1784 |
7 tips för bättre arbetsmiljö i det mobila kontoret Det mobila kontoret blir verklighet för allt fler. Tack vare laptops kan vi jobba var som helst och när som helst. Det finns dock ett par saker att tänka på för att arbetsmiljön ska bli så optimal som möjligt, även för dig som har kontoret på fickan. |
|
Vägra blåfenad tonfisk Framtiden för den utrotningshotade blåfenade tonfisken är nu mycket kritisk. Trots ett starkt vetenskapligt stöd och en växande politisk vilja att införa handelsförbud mot blåfenad tonfisk förlorades omröstningen för ett handelsförbud. |
Spela med miljön som insats Precis när du trodde att du hade läst och hört allt så släpper KTH energispelet Carbonopoly. Utformat som ett klassiskt brädspel ska Carbonopoly förmedla kunskap inom energi och teknik på ett roligt sätt. |
Förmågan att tolerera fiender påverkar evolutionen Stanna och slåss, eller fly? Det brukar vara alternativen som ett offer har att välja på, då det blir attackerat av en fiende. Två forskare från Lunds universitet har nu sammanställt olika exempel från djurvärlden där offret använder sig av en annan möjlighet |
Så ordnar du den perfekta hjulsemestern
