Klockan tickar för jorden
Nya strategier behövs för att mänskligheten ska kunna hantera de klimatförändringar och andra globala miljöhot som ligger framför oss i det 21:a århundradet.
I det kommande numret av den vetenskapliga tidskriften Nature har en grupp av 28 internationellt välrenommerade forskare gjort ett första försök att identifiera och kvantifiera nio planetära biofysiska gränsvärden – “planetary boundaries” – inom vilka mänskligheten bör hålla sig för att våra samhällen ska kunna fortsätta utvecklas och blomstra.
– Människans påverkan på planeten har nu nått en sådan omfattning att abrupta globala miljöförändringar inte längre kan uteslutas. För att vi ska kunna fortsätta att utvecklas och leva säkert, måste vi hålla oss borta från kritiska tröskeleffekter i jordens miljö och respektera jordens klimatologiska, geofysiska, atmosfäriska och ekologiska processer, säger studiens huvudförfattare professor Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.
– Att passera de planetära gränsvärden vi nu presenterar kan bli förödande för mänskligheten, men om vi respekterar dem ser våra framtidsutsikter ljusa ut, fortsätter han.
I forskargruppen bakom den nya studien ingår bland annat Hans Joachim Schellnhuber, Will Steffen, Katherine Richardson, Jonathan Foley och Nobelpristagaren Paul Crutzen. Gruppen har försökt att kvantifiera biologiska och fysiska gränser, utanför vilka det inte längre är säkert att jorden kan stanna kvar i det relativt stabila stadium där den befunnit sig de senaste 10 000 åren då våra mänskliga civilisationer utvecklats.
Först identifierades nio globala processer och potentiella biofysiska tröskelvärden, som om de passeras, kan skapa oacceptabla miljöförändringar för mänskligheten. Därefter beräknades de gränsvärden som bör respekteras för att minska risken att tröskelvärdena passeras.
De nio globala processerna inkluderar utsläpp av växthusgaser, uttunning av ozonlagret, förändrad markanvändning, vattenanvändning, förlust av biologisk mångfald, försurning av haven, tillförsel av kväve och fosfor till land och hav, aerosoler i atmosfären och miljögifter.
Enligt denna första analys har gränsvärdena för tre av dessa globala processer (för klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och kvävetillförsel till biosfären) troligen redan passerats. Dessutom betonar forskarna att de nio processerna är starkt sammankopplade – passeras ett gränsvärde kan detta allvarligt äventyra möjligheterna att hålla sig inom säkra nivåer för de andra.
– Vad vi nu presenterar är ett nytt ramverk som förhoppningsvis gör den vetenskapliga förståelsen av jordsystemet mer användbar i politiska beslutsprocesser, säger medförfattaren Katherine Richardson, professor vid Earth System Science Center vid Köpenhamns universitet.
Forskarna menar vidare att den snabba ökningen av mänsklig aktivitet på jorden sedan den industriella revolutionen nu har skapat en global geofysisk kraft som är i paritet med några av de stora naturkrafterna.
– Vi är på väg in i Antropocen, en ny geologisk era där människans aktivitet hotar hela planetens förmåga att reglera sig själv. Vi har börjat driva planeten ur sin nuvarande stabila fas, Holocen, den relativt varma period som började för ungefär 10 000 år sedan och under vilken jordbruk och komplexa samhällen, inklusive vårt eget, har utvecklats och blomstrat. Det säger medförfattaren professor Will Steffen, chef för ANU Climate Change Institute vid The Australian National University.
– Mänsklighetens framfart äventyrar nu hela Holocenperiodens fortsatta utveckling, en stabil era som annars skulle kunna ha sträckt sig tusentals år in i framtiden, fortsätter han.
En annan av medförfattarna, professor Hans Joachim Schellnhuber, påpekar att hela klimatsystemet visar tydliga tecken på grundläggande förändringar. Risken för stora plötsliga förändringar i klimat och miljö har ökat markant.
– Observationer som pekar i den här riktningen inkluderar bland annat den snabba minskningen av sommarisen i Norra ishavet, smältande glaciärer överallt i världen, och en allt snabbare havsnivåhöjning de senaste 10-15 åren, säger professor Schellnhuber, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research i Tyskland.
Forskarna understryker att den nya studien inte gör anspråk på att komma med någon komplett vägbeskrivning för vad som krävs för en hållbar utveckling, men den bidrar med en viktig komponent genom att identifiera grundläggande planetära processer och deras gränsvärden.
– Inom dessa gränser har mänskligheten stor flexibilitet och många möjligheter att välja nya vägar för framtida utveckling och välbefinnande. Enkelt uttryck kan man säga att vi ritat den första – mycket preliminära – kartan över vår planets säkerhetszoner. Utanför dessa vill vi inte gå. Vår framtida forskning kommer att inriktas på hur våra samhällen kan utvecklas inom dessa gränser – på ett säkert, förnuftigt och hållbart sätt, säger medförfattaren professor Jonathan Foley, chef för Institute on the Environment vid University of Minnesota.
|
Redaktionen
2009-09-24 10:39:13 |
|
|
| Miljö |
Vissna blommor Hur ser det ut på din arbetsplats? Sladdar som ligger huller om buller, beige-brun nyans på väggarna och frånvaron av vackra tavlor kan vara ett tecken på att företaget är på fallrepet. |
Miljö avgör valet I skuggan av alla valslogans om skattesänkningar, skolpolitik och välfärden har ett nytt område dykt upp för politikerna att ha huggsexa om. Något överraskande verkar det som, så har svenska folket sagt sitt. Det är miljön och vår gemensamma framtid på jorden som är det viktigaste. |
|
Sol vind och vatten Den framtida energin bör komma från solen. Det tycker i alla fall kvinnorna i en TNS-Sifoundersökning som gjorts på uppdrag av Telge Energi. Männen tror mer på vattenkraft. |
"Rännstensolja" "Rännstensolja" - en motbjudande soppa som hämtas från avloppssystemet och från restaurangernas bakdörrar. Denna återvunna matolja, som används på många snabbmatställen runt om i Kina, är landets senaste matskandal. |
Vem bryr sig...... Att hundratalet arter försvinner varje dag på grund av människans påverkan på miljön är ingenting som oroar företagsledare i väst medan deras kollegor i Afrika och Latinamerika ser förlusterna av vårt naturkapital som en högt prioriterad fråga. |
Från havsplast till dammsugare I Stilla havet finns världens största flytande öar av plastskräp. En del av dessa områden är till och med större än delstaten Texas. Samtidigt är det brist på plast som kan återvinnas för att tillverka gröna hushållsapparater. |
Solenergi till alla Snart kommer ett nytt EU-direktiv med krav på att alla byggnader från och med år 2020 ska vara närapå nollenergihus, alltså att byggnaderna själva ska producera lika mycket energi som de gör av med. |
Med Kinatåg och rörpost mot framtiden Under mer än en vecka stoppade knappt synbara askpartiklar flygtrafiken i Europa. Aldrig har det hänt att Europas luftrum varit avstängt under en så lång tid. Och osäkerheten kvarstår, flera flygplatser har tvingats stänga återigen vid flera tillfällen. |
Mångfald med nya dimensioner En groda utan lungor, en kärlekskrank snigel som skjuter hormonpilar mot sin partner och världens största insekt. Det är några av de 123 nya arter som upptäckts av forskarna i de tropiska regnskogarna i hjärtat av Borneo. |
Isländsk vulkanaska i Sverige – en gång vart tusende år Vulkanutbrott är ingen ovanlig företeelse på Island, med det är ovanligt att så stora delar av Europa påverkas. Ett exempel är dock Lakis utbrott 1783-84 då en ”torr dimma” med svaveldioxid spreds över Europa och orsakade missväxt och tusentals dödsfall i Europa under vintern 1784 |
7 tips för bättre arbetsmiljö i det mobila kontoret Det mobila kontoret blir verklighet för allt fler. Tack vare laptops kan vi jobba var som helst och när som helst. Det finns dock ett par saker att tänka på för att arbetsmiljön ska bli så optimal som möjligt, även för dig som har kontoret på fickan. |
|
Vägra blåfenad tonfisk Framtiden för den utrotningshotade blåfenade tonfisken är nu mycket kritisk. Trots ett starkt vetenskapligt stöd och en växande politisk vilja att införa handelsförbud mot blåfenad tonfisk förlorades omröstningen för ett handelsförbud. |
Spela med miljön som insats Precis när du trodde att du hade läst och hört allt så släpper KTH energispelet Carbonopoly. Utformat som ett klassiskt brädspel ska Carbonopoly förmedla kunskap inom energi och teknik på ett roligt sätt. |
